På Larvis koloniområde finns det idag 324 kolonilotter.
Området har en härlig lantlig känsla och en underbar miljö med närhet till Exercisfältet och Öresundskusten.
Larvi koloniförening bildades 1940 men redan tidigare fanns det ett stort antal kolonier i närheten av nuvarande område. Ändamålet för föreningen var att tillvarata medlemmars intressen och främja koloniverksamheten och att genom utbildning, upplysning och information verka för god och aktiv fritidsverksamhet.

Kolonirörelsen uppstod i Tyskland på 1800-talet och spreds via Danmark till Sverige under andra hälften av 1800-talet. Koloniträdgårdsrörelsen riktade sig till grupper som kallades mindre bemedlade och med vilka man avsåg arbetare. Avsikten var att dessa små jordägor skulle bidra till arbetarfamiljernas livsmedelsförsörjning. Enligt de riktlinjer för fritiden som sattes upp av staten i 1900-talets början var målet att man under ledig tid skulle ägna sig åt något hälsosamt och hämta krafter inför arbetet. De bristfälliga bostadsförhållandena i städerna skapade även ett behov av vistelse i naturen. Lotterna var ämnade som mark för odling men kom även att bli arbetarklassens sommarnöjen. Mindre hus byggdes på lotterna, särskilt om de låg långt från staden. Husen byggdes ibland efter typritningar men till stor del fick ägaren till kolonilotten bygga sitt eget hus, vilket ledde till att inget hus blev det andra likt. Husen blev fantasifullt utformade och förde tankarna till torparstugor.

De tidigaste kolonilotterna i Sverige fanns i Malmö och Landskrona.

År 1905 tog också Weibulls utläggning av kolonier på företagets ägor verklig fart. Fram till 1920 hade fröfirman lagt ut hela 215 lotter. Ryktet om koloniträdgårdsstaden spreds sig snabbt i landet. Drätselkammaren fick 1906 nästan dagligen förfrågningar från andra städer i landet om hur Landskrona gått till väga för att skapa dessa koloniområden.

Landskrona koloniträdgårdsförening bildades den 5 oktober 1913 med målarmästare Otto Svensson som ordförande. 1917 skapades 30 kolonier på norra lyckan.
Genom att lägga ut 82 lotter varav 28 på Larvi så lättade staden något på den långa kolonikön 1918. År 1920 blev det ett verkligt märkesår för kolonirörelsens historia i staden. Då utarrenderades nämligen hela 494 nya lotter varav 30 till Larvi.

Det nya Larviområdet tillkom 1940 och fem år senare förverkligade man på Larvi drömmen om en gröning där kolonisterna kunde samlas till gemensamma fester. När den nya Larviföreningen 1950 firade sitt 10-årsjubileum invigdes också en dansbana på gröningen och 1954 stod Larvistugan klar.

I 1950 års generalplan för Landskrona hade man föreslagit att samtliga koloniområden så när som på Citadellkolonierna skulle ligga kvar. I takt med stadens expansion blev verkligheten en helt annan. 15 år senare var det endast kolonierna på Citadellet som var i det närmaste intakta medan stora delar av Larviområdet jämnats med marken men kolonisterna slogs med näbbar och klor. Redan under 1965 hade Kopparhögarna gått om Larviområdet som stadens största koloniområde.